Ledsen igen

Känner den där sorgliga känslan just nu. Är ensam, ont i magen, och trött i huvudet. Jag känner mig vilsen här i livet. Vet inte varför, allt håller ju på att ordna sig till det bättre. I alla fall tror jag det. Jag hoppas det. Orkar knappt någonting. Min farmor säger att det har med det naturliga att göra, mensen till exempel. Mensvärk. Men så är det inte. Just nu har jag ingen mensvärk, men det känns såhär ändå. Det gar inte alltid med det naturliga att göra.

Ibland känner jag mig frusen, mitt i ett hav av lågot. Frusen, oh ja. Mycket frusen. Dödligt frusen. Idag lärde jag mig att det är bättre att svettas än att frysa. Synd att jag både fryser och kallsvettas.

Mina fingrar klapprar på tangentbordet. Men de vet inte vad de ska skriva. Det bara blir mina egna tankar om både det ena och det andra. Pappa tror att bara för att jag säger det jag tänker just då och inte tänker efter innan jag öppnar käften, att det har med min ADHD att göra. Det tror jag också. Dumma ADHD.

Eller dumma mig, som ens känner såhär.