Är annars inte den som tar selfies... Men just idag skiner jag i ljuset av mig själv... Eller inte.
Sedan har jag funderat på hur stor okunskapen är kring allt som inte är standard i samhället. De flesta menar egentligen inget illa genom att inte förstå sig på sånt som skiljer sig från normen. Idag förstod jag det. Jag pratade med en person som genuint inte kunde förstå vissa saker, personen t.o.m frågade om inte pansexualitet var något sjukt... Okej jag är inte pansexuell men vi kom in på det ämnet... Anyway, denna person var inte sånhär för att hen var en douche bag, utan snarare för att denne inte kunde relatera till det hela och förstå fenomenet. När jag sen försökte förklara om detta, var det som en aha-upplevelse för personen... Slutsumman: personen fick ny kunskap och tyckte inte längre att fenomenet var något fel eller konstigt, och ändrade således åsikt om detta.
Jag väljer visserligen mina tillfällen, det är inte min skyldighet att utbilda människor om allt från psykiatri till hbtq (som är två heeelt olika saker såklart, men det är dessa två ämnen jag själv är en del i. De är dock inte sammankopplade på något sätt för det), men då och då gör jag samhället en tjänst och verkligen förklarar fakta istället för att bli arg på en person som inte förstår.
Okunskap handlar inte om hat och att förtrycka en minoritet, utan det handlar om just brist på kunskap. Det är inte säkert en person med fördomar förstår.
De som hatar och förtrycker andra är de som oftast har kunskap, men väljer att hata sådant de inte kan relatera till eller som enligt deras egen ideologi är "fel och konstigt".
Jag väljer att förhålla mig lite lagomt casual till detta. Vad samhället tycker är korrekt när det handlar om såväl HBTQ, till hur man ska vara, vad man ska göra, hur man ska leva i allmänhet (sånt som rör även cis-personer dvs heterosexuella kvinnor/män) berör inte mig. Då och då får jag dock mina ljusa stunder och ger det störda samhället en chans att bli mindre störd.
Och btw, från en sak till en annan.. när man tänker efter... Enligt min erfarenhet är det mer accepterat att vara trans female to male (dvs gå från kvinnlig till manlig) än tvärtom. Det beror på att kvinnlighet på något vänster har fått lägre status än manlighet. Emellertid byter en kvinna upp sig om hon är manlig, medan om en man är kvinnlig så blir det mer "konstigt" som om han liksom byter ner sig... Varför det? Kvinnlighet är ju ljusår bättre än manlighet. Det tycker typ alla. I alla fall de jag pratat med, både män och kvinnor, hetereosexuella cis-män också. Jag är inte manlig för att jag väljer det, jag råkar vara född sådan här. Kommer dock alltid tycka att kvinnor alltid kommer vara lite bättre än alla andra, trots att jag själv inte är en (tyvärr hehe). Med underlag för detta kanske det inte är så konstigt att jag dras till kvinnor?
/Oraklet
