Huset

lördag 15 oktober 2016

Huset

Jag inser att detta blir sista natten vi är här. Jag går ut från utedasset och in i stugan igen.

"Äntligen är vi klara med det här stället! Jag kan inte vänta tills vi får det sålt. Ingen människa kan släpa mig tillbaka till det här gamla rucklet igen"

Jag ler mot dig och nickar instämmande. Huset lämnas i mörker och vi börjar gå mot bilen. Du sätter i startnyckeln och bilen brummar. Men inget händer. Du testar att åter starta bilen men den vill inte ge med sig. Klockan är långt över midnatt och jag börjar bli trött.

"Det verkar som vi får stanna här tills i morgon ändå" suckar du och vi går tillbaka mot huset.

På väg mot huset hör vi fotsteg bakom oss. Släpande, tunga, tröga steg. Vi vänder oss om precis samtidigt, ser ingenting. Vi tittar på varandra och springer snabbt mot huset.

Du snubblar och du känner att någon drar i din fot. Du får panik, skriker, lyckas sparka dig loss ur det som höll dig nere. Jag tar din hand och vi springer i full fart mot huset. Vi öppnar dörren, men innan vi hinner stänga igen dörren, så stänger sig dörren av sig själv med en smäll. Som om någon annan drämt igen den. Du tänder ljuset. Det är bara vi som är här.

Vi pustar ut, men hinner knappt göra detta innan vi hör fotsteg bakom oss igen. Denna gången i huset. Golvplankorna knarrar. Darrande vänder vi oss om, skräckslagna. Vi fasar inför det vi kommer få se.

Men där står ingen.

- - -

Dagens skrivutmaning från Skrivpuff 15/10-16: "Släpa"

- - -