PLANETEN NORPHOR / SAGAN OM AVORANIC - DEL 3
"Det var längesedan vi kunde gå såhär och snacka", tyckte Cassidy och log.
"Ja, det var tur att du kom och styrde upp mötet där i rådsalen. Jag är så stolt över dig. Avoránic kunde inte ha en bättre ledare; du är osjälvisk, ödmjuk och du lyssnar på alla."
Cassidy gav Castor en anfallskram och började fnissa.
"Du är snäll. Och så poetisk, visst är du på kreativt humör just nu?"
"Haha, din förmåga att tolka folks auror slår aldrig fel. Vår skogspromenad kommer förvandlas till en vacker dikt ikväll."
Cassidys svarta lockar vajar i vinden.
De gick och spankulerade tyst när plötsligt ett gällt skrik skar genom luften. Det lät som Noria.
"Vad var det?" Viskade Castor ängsligt.
Cassidy tog tag i honom:
"Fort, vi måste tillbaka till slottet!"
De sprang genom skogen, de lila fruktträden glittrade i solen. Avoránic var så vackert på sommaren, så färgglatt, så magnifikt. Träden slingrade sig i den täta skogen, en liten grönblå flod ringlade längstmed Yuwruna skogen. Om inte allt plötsligt blivit så jäktat hade detta varit en ljus och vacker dag. Ljusare än förr. Även om livet i Avoránic inte hade blivit lättare för någon. Avoránic har blivit ljust, fast fortfarande lika komplicerat som tidigare.
Noria satt på trappan till den stora ingången och såg förvirrad och skräckslagen ut.
Cassidy slog sig ner bredvid henne.
"Vad har hänt?" Frågade hon och drog Noria till sig.
"Jag hittade denna i Nels rum" svarade Noria och sträckte fram en smutsig och skrynklig pergament.
Cassidy vecklade ut lappen och såg på symbolen på den. En triangel över en pilbåge.
"Kanske Nels är hemma hos Bern och Rigny? De brukar ju ofta träffas och öva bågskytte", sa Castor fundersamt.
Är det verkligen något som Noria behöver reagera så starkt för?, tänkte han för sig själv.
"Förstår ni inte? Det där är symbolen för ondska. Och hämnd. Symbolen för att ha vänt sida"
Noria förklarar att lappen säkert inte var tänkt att bli hittad av någon på slottet. Lappen var säkert ett meddelande som skulle skickas som en bekräftelse till Avoránics motståndare, från Nels. För det var helt klart Nels handstil, och lappen hittades i Nels rum. Hur kunde lappen ens ha hamnat där?
Cassidy såg med stora ögon på Noria som drog det långa blå håret från ansiktet.
Hon vågar inte tänka på vad som nyss skett.
"Så Nels har vänt sig emot oss och tänker förråda oss", säger hon långsamt, som om hon prövar orden. Det var ord hon aldrig någonsin trodde att hon skulle yttra.
"Castor, spänn för hästarna. Noria, lås slottsportarna. Vi ska ut och resa"
Cassidy vänder på klacken och den röda manteln lyser som eld i solen.
Foto som jag tog vid Gudhems klosterruin. Tyckte det passade till berättelsen.
- - -
Skrivpuff 28/7-2016: "Allt blev ljusare, men inte så mycket tydligare".
- - -
/Oraklet
Intressant att läsa och spännande!
SvaraRadera