En forcerad text om känslor som inte ens går att förstå

Tyngd.
Inombords finns en tyngd.
Känslorna är inte riktiga,
känns monotont byggda.
Ändå känner jag mig inte direkt melankolisk.
Bara nästan.

En forcerad text,
förvirrade, okontrollerade, kanske rentav
ofullständiga känslor, skrivs ner.

Hur ska man förstå,
livet, världen, omgivningen.
När man knappt kan förstå sina egna
-känslor,
-tankar,
-handlingar.

Jag är inte ledsen....
...men heller inte glad.
Jag är inte genuint likgiltig heller.
En - inte helt medioker - tystnad sänker sig.

Hur mår jag?
Hade lika gärna kunna varit en lika stor
LIVSFILOSOFI
som "Vad finns bortom universum?"

I disappear within myself. 

This smoke can be compared with my feelings:

Flying in all directions, and suddenly they're completely gone.