Nu blir det av

Nu kanske min utbildning kommer igång igen, trots att jag inte börjar folkhögskola förren till hösten. Jag har precis börjat på DBT, en behandlingsform mot självskadebeteende, och den är nästan som en kurs i att må bättre. Enligt min kontaktperson så får man en tjock pärm med papper, så det hela blir som en utbildning i att lära känna sig själv. Tanten jag träffat infor DBTn har även sagt att de går igenom vissa moduler som t.ex varför man har känslor? Hur stoppar man sin egen impulsivitet? Hur tar man hand om sig själv? och liknande saker.

Det hela blir som en utbildning i sig. I hur man ska ta hand om sig själv. Jag är lite nördig, jag vill så gärna få ”läxor”, och göra ”prov” som man gör i skolan. Det är nog för att jag har vart hemma så mycket, som man nästan längtar till sådant som andra tar för givet, och som andra inte ens tycker om, som t.ex skolan.

Jag har stora förväntningar på DBTn, och jag hoppas att den är lika bra som jag har fått bilden av att den är. Jag har ju bara vart på ett möte…

Det återstår väl att se?