tisdag 17 november 2009
Positivt
För en gångs skull ett POSITIVT möte med socialen. Jag ska få en kontaktperson om redan några veckor. Det är en relativt bra tid för en sådan sak brukar ta lång tid. Den personen ska eventuellt va med ibland i skolan, och på fritiden. Jag ser det inte som pinsamt om en sådan person är med i skolan, för jag har liksom inget att dölja. Jag är alltid öppen. Jag känner mig positiv idag. Kan detta vara sant? Efter ÅR har jag äntligen fått en lösning på min diagnos. Jag tror det är så att om man har en diagnos går det lättare. När jag inte hade någon diagnos sa de bara "Jaha, vad ska vi göra åt det då?", och när jag var borta från skolan behandlade de mig som en brottsling bara för att jag hade "skolplikt". Nu är jag ju sjukskriven så det tar de faktiskt hänsyn till
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar