Skrivpuff - 9 Juni 2012

Skriv om att det svider (skrivpuff)

Blödande hjärta.
Hon kände ångesten bubbla inom henne. Siris första kärlek var ett helvete, även om det kunde vara vackert vissa stunder. Hon kände sig maskäten när hon tänkte närmare på det. Hur kunde hennes bästa vän vara hennes fiende..? Det sved i hennes hjärta när hon tänkte tanken på att Mia inte kände samma sak.

- Killar ska vara med tjejer och tvärtom, så är det bara! hade Mia svarat när Siri frågat vad hon tyckte om tjejer som gillar tjejer. Hon kände sig så besviken, både på sin vän och på sig själv. Tolv år och homosexuell. Tolv år och helt hopplöst kär. Hennes hjärta svider, det blöder inifrån.

- Vill du komma hem på middag? frågade Siri glatt när hon såg sin vän i skolan dagen efter. Hon ska försöka glömma allt och bli som en normal människa.
- Visst, kan jag komma kvart över tre? frågade Mia lyckligt och förklarade att hon skulle till dagiset och hämta sin lillebror.
- Självklart! svarade hennes bästis med ett leende på läpparna.

Maten var faktiskt lyckad. Det var enkelt, köttfärs och makaroner fast med mer kryddor och lite mer stuvade makaroner.
- Du är ju duktig! berömde Mia henne och hon blev lite röd om kinderna.
- Tack, svarade Siri förläget.
- Varför är du röd i ansiktet?
Mia ställde frågan hårt och snabbt. Siri svalde hårt och kände tårarna komma.
Svidande hjärta, snälla gå under! Försvinn!

- Alltså.. Ja..
Siri kunde inte fortsätta det hon egentligen skulle säga. Eller inte säga. Det tog stopp i hjärnan och munnen hade blivit fastklistrad med skam. Mia såg irriterad ut.
- Efter du hade frågat det där med homosexualitet så hade jag fattat med en gång att du var kär i mig. Visst är det så? frågade Mia med ett både triumferande och lite elakt leende.
- Nej, alltså.. Jag bara undrade! svarade Siri men man såg tydligt att hon ljög.
- Du ljuger! Killar ska vara med tjejer, och tjejer ska vara med killar! Tänk om alla skulle vara lika äckliga som du? Då skulle det inte bli några barn alls, och världen skulle gå under! skrek Mia nära intill hennes kompis gråtande ansikte.
- Men jag är inte alls kär i dig!
- Gå en kurs i att ljuga!
Mia skrek det sista. Siri började stortjuta och man kunde se hur hennes vän fick stora ögon av både dåligt samvete men även skadeglädje.
- Du har rätt, jag var kär i dig! Men inte längre. Jag vill inte ha en tjej som är fördomsfull mot andra. Att du inte gillar tjejer har du rätt att göra, men du behöver inte förakta homosexuella bara för det! utropade Siri med nyvunnen kraft. Hon kände sig nöjd med sig själv, även fast hon småljög. Hon var ju fortfarande helt kolosalt förälskad.

- Du är ju helt sjuk! skrek Mia och reste sig hastigt från bordet och smällde igen ytterdörren efter sig. Det skakade i hela lägenheten och kvar satt Siri med en tallrik som inte längre var full med köttfärs. Hon hade böjt huvudet nedåt när hon börjat gråta. Nu var den full av något annat. Den var full av tårar.

(C) Tricia Johansson 9/6-12